I naturen kan man beskåda en hel massa olika trix och kluriga egenskaper som vuxit fram under evolutionsprocessen. Gemensamt för dem alla är naturligtvis att de på något smart sätt ökar individens chanser att överleva för att kunna föröka sig. Man behöver inte ens söka särskilt länge för att hitta exempel  på lur och båg i naturen. Allt är inte alltid som man tror, se bara på bilden här nere.

Växten, en prästkrage, har en vacker blomma. Men tittar man riktigt noga på den ser man att blomman egentligen består av en hel massa små blommor. Den gula mitten består av en massa så kallade diskblommor, små tvåkönade blommor som saknar kronblad. Den gula mitten omges av de så kallade strålblommorna. Hos var och en av dem har ett kronblad vuxit ut till ett långt vitt blad. Genom detta smarta arrangemang förvandlas en massa små obetydliga blommor till stora granna  ”blommor” som syns på långt håll.

Prästkragarnas färgprakt signalerar att det finns nektar att hämta och lockar till sig bland annat blomflugor på nektarjakt.  Blomflugorna påminner genom sin gulsvarta färgteckning om getingar och lämnas därför oftast ifred av olika insektätare. Fenomenet, att låtsas vara någon som är farlig, kallas skyddande likhet eller mimikry. Tyvärr hjälpte det inte blomflugan på bilden, den blev genomskådad av krabbspindeln.

De små blomkrabbspindlarna har ett smart sätt att skaffa sig byten. De spinner inga nät (men nog en livlina) utan parkerar sig i stället i en blomma för att där blickstilla invänta en intet ont anande besökare. Oftast är det fjärilar och blomflugor som råkar illa ut. För att inte synas håller sig spindeln alldeles stilla och passar samtidigt på att ändra färg så den passar med blomman. Skulle denna blomkrabbspindel lurpassa i en maskros skulle den vara gul.

Prästkragen luras genom att smälla ihop alla sina små blommor till en stor, blomflugan luras genom att låtsas vara en geting och blomkrabbspindeln byter färg för att inte upptäckas.  Jo, och själv luras jag förstås också - genom att ha flyttat prästkragen med spindel och allt till ett mindre blåsigt ställe innan jag tog bilden.

Björkö, 19.6.2013, Nikon D300 + Tamron 90/2,8, 1/1600, f10, ISO 400. Bloggare: Krister Welander 24.6.2013