I blåsten

En storm är alltid fotogenisk, speciellt ute i skärgården vid öppet hav. Det är bara njuta, åtminstone så länge man har fast mark under fötterna och håller lite avstånd till de halaste strandklipporna. Men att fotografera i storm, det är inte alltid det lättaste.

Årets första veckoslut skulle bli blåsigt, det hade meteorologerna förutspått redan länge.  Fredagen den andra januari, då vi skulle åka, varnades det för storm på Skärgårdshavet. Stormvarningen föranledde en snabbkoll med skepparen på m/s Nordep om båten faktiskt går. Visst skulle den det, så packade iväg oss till bryggan i Kirjais. Den norskbyggda tidigare Nato-båten gick hyfsat stadigt, även om vågorna ibland sköljde upp över fönstren. Det fanns ingen möjlighet att gå ut på däck med kameran. Dels gungade det för mycket, dels sköljdes båten över av saltvatten i varje vågdal. Den fyra och en halv timmes färden gav inte så många bilder, däremot gav den en gnagande känsla i magen som inte tillät väldigt mycket kamerahantering. På Östersjöportalen visade vågbojen att den signifikanta våghöjden på norra Östersjön som mest varit 5,5 meter, med de högsta vågorna över tio meter!

Lördagen fortsatte det att blåsa, söndagen likaså. Med över tjugo meters vindar i byarna var det riktigt besvärligt att vandra omkring på klipporna. Den kraftiga vinden hade tvingat ner alla småfåglar i ensnåren på läsidan av holmen. En svagt kvittrande blandning av koltrastar, björktrastar, sidensvansar, rödhakar och mesar kunde urskiljas genom stormbruset. I vikarna där det var lä höll flockar med gräsänder och sångsvanar till, och en skäggdopping som såg ensam och övergiven ut. Utan vindens dån skulle det varit ganska tyst därute.

På grund av den hårda vinden blev det rätt lite bilder. Mitt lätta stativ skulle ha behövt en brunnsring till tyngd för att kunna användas. Också att fotografera på fri hand var en utmaning i vindbyarna. Det knappa januariljuset hade krävt långa slutartider, men det var otänkbart då det inte gick att hålla kameran stilla. Men kanske oskarpa bilder, med vågstänk på frontlinsen, ändå ger rättvisa åt de rådande omständigheterna? Kanske en dålig bild är en bra bild när det gäller storm? Den här får duga som exempel, taget på den gungande utresan genom ett nersköljt kajutfönster.

DSC 2632

Björkö den 2.1.2015. Nikon Coolpix A, 1/50, F4, ISO 400. Bloggare: Krister Welander, 9.1.2015.

Krister Welander

Skriven av : Krister Welander

Logga in för att kommentera.