Larsmosjön är den stora invallade skärgården mellan Jakobstad och Karleby, som förvandlades till en sötvattensjö 1962, som vattenreservoar för främst träförädlingsindustrin i Jakobstad. Vatten rinner till från Esse, Purmo, Kovjoki och Kronoby åar som förser sjön med näringsrikt, humusfärgat vatten som emellanåt orsakar sura utsläpp från de svavelrika alunjordarna med omfattande fiskdöd som följd. Vattennivån i Larsmosjön regleras med slussar till en nivå motsvarande år 1960 (+ 10-20 cm) vilket gör att vi här har en intressant skärgård som är frikopplad från landhöjningen, som annars ständigt möblerar om i den österbottniska skärgården.

Larsmosjön är grund och fryser snabbt till på hösten till glädje för pilkare, isjaktsseglare och inte minst för oss långfärdsskrinnare. I söder och sydost har vi spännande deltaområden med stora fjärdar fyllda av säv och vass.

Vi har skrinnat på sjön under många olika förhållanden från fantastisk kärnis med lågt liggande sol till snöyra och mjuka tungskrinnade isar. Men aldrig förr har vi varit med om att skrinna helt i vitt med isen försedd med ett tunt snöskikt och luften fylld av tät och fuktig dimma. Polar- och fjällfarare brukar tala om ”whiteout”, när allt är vitt, horisonten och skuggorna försvinner och det blir svårt att orientera sig. Oftast brukar det då vara fråga om snöyra. På svenska talar man om vitt-i-vitt, snöblink eller flatljus. På finska används begreppen ”horisonttikato” och ”valkeutuminen”.

Vi råkade ut för fenomenet den 22 januari 2017, när vädret var varmt och fuktigt efter ett snöfall under natten och fuktiga luftmassor bredde ut sig i nejden. Det var svårt med orienteringen och något snopna fick vi i ett skede erkänna att vi var förlorade i dimman och måste kolla på gps:en var vi riktigt var.

Det blev en något längre tur än planerat (43 km).

Mina bilder på skrinnturer har jag denna vinter fotat med Nikon Coolpix AW110, som är vattentät och stötsäker och dessutom försedd en 16 Megabyte sensor och moderna rackerier som WiFi och GPS för den som behöver. Kameran har även fungerat bra på paddlingsturer. Den känns som en fungerande kompromiss när man inte vill riskera en tung och dyr systemkamera eller är rädd för att tappa mobilen på isen eller i vattnet.

Den som undrar var bloggaren MässkärsBo helst håller till kan på kartbilden leta efter Mässkär ute i hafsbandet.